Italian Baroque Era Painter, 1625-1713,Italian painter, draughtsman and printmaker. He was the last major Italian artist of the classical tradition that had originated with Raphael, and his pre-eminence among the artists of his time marks the triumph of classicism. Nonetheless his art unites the virtues of disegno and colore, and he created a grandiose and decorative style that satisfied the demands of the Church.   Related Paintings of Carlo Maratti :. | Going to Post,Jumping the Brook,Crossing thte Road,and The Run in (mk37) | Portrait Marie Anne de Bourbon as Princess of Conti | Sound | Belabdaoui | Voiliers au Mouillage sur la Seine, a Argenteuil |
Related Artists:
Jacques Bellange
French Painter, ca.1575-1616,French painter, etcher and draughtsman. His known artistic activity dates only from 1602 to 1616 and he is now familiar chiefly for his etchings and drawings, all his decorative works and most of his paintings having perished. His highly idiosyncratic style was inspired by such Italian artists as Parmigianino, by the School of Fontainebleau and by northern artists including Albrecht Derer and Bartholomeus Spranger. His work would seem to express a private and nervous religious sensibility through a style of the greatest refinement.
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .
BLONDEEL, Lanceloot
Flemish Northern Renaissance Painter, 1498-1561 South Netherlandish painter, draughtsman, designer, architect, civil engineer, cartographer and engraver. He is said to have trained as a bricklayer, and the trowel he used to add as his housemark next to his monogram LAB testifies to this and to his pretensions as an architectural designer. In 1519 he was registered as a master painter in the Bruges Guild of St Luke, where he chose as his speciality painting on canvas. The following year he collaborated with the little-known painter Willem Cornu in designing and executing 12 scenes for the Triumphal Entry of Emperor Charles V into Bruges. From then onwards Blondeel received regular commissions, mainly as a designer and organizer. Records of legal actions show that he was sometimes late with commissions; he took seven years to execute a Last Judgement ordered in 1540 for the council chamber at Blankenberge, and in 1545 the Guild of St Luke summoned him for his failure to supply their guild banner on time. Blondeel was married to Kathelyne, sister of the wood-carver Michiel Scerrier; of the two daughters of this marriage, the eldest, Maria, married the tapestry-weaver Andries Hansins before 1542 and the younger, Anna, married Blondeel's pupil, the painter Pieter Pourbus, before 1545.